I gårkväll var jag och Williams familj på sommarteater till Kyroboas. För där spelades nämligen pjäsen Lumpänglars väg, som är en fortsättning på den tidigare pjäsen Lumpänglarna. 

Under första akten envisades det och regna, men när första akten började lida mot sitt slut upphörde regnet och de höll upp under resten av föreställningen, snacka om tur med vädret, haha.

År 2013 var jag och tittade på pjäsen Lumpänglarna, dock hade jag glömt en hel del av handlingen, men under pjäsens gång började pusselbitarna sakta falla på plats. Men det går nog alldeles utmärkt att se den här pjäsen utan att ha sätt den första också.

 

Jag tycker att det var en fantastiskt vacker pjäs, till och med bättre än den första! Vid några tillfällen i pjäsen var det till och med så rörande att en och annan i publiken fällde än tår, och det var så fint att se att publiken berördes så starkt  av handlingen och de duktiga skådespelarna.